Vad är Kulturljudzonen?
Sedan 2021 få bostäder inte byggas närmare än 100m från Sofielunds Industriområdet, befintliga lägenheter förväntas tolerera 65db vid husfasader fram til kl.22:00.
Att knyta ihop staden och bygga den hel. Många projekt har önskat att bidra till en hållbar stadsutveckling och bryta upplevelsen av utanförskap och skapa stolthet, identitet och attraktivitet i en segregerad stadsdel; Rosengårdsstråket, Törnrosen Tower, Cultur Casbah, Amiralsstaden, NGBG & nu Kulturljudzon. Men hur når vi stadens dröm av en hub där kultur, hantverk & industri samarbetar och visar att en riktig stad är mer än bostäder & köpcentrum?
Framtiden
Enligt Malmö Stad Kulturljudzonen är en långsiktig satsning som ska bidra till Malmös fortsatta utveckling som en attraktiv och hållbar stad där även kulturen får ta plats.Genom att ge förutsättningar för kulturlivet att ta plats skapas fler möjligheter för verksamheter och kulturaktörer. Kulturljudzonen har också en viktig social funktion där olika typer av verksamheter och kulturutövare skapar social inkludering och mångfald.
Fördel
1. Marknadsför Malmö som den framåttänkande kulturvänliga stad den vill vara, nu vill både Lund, Stockholm och Göteborg ha en.
2. Skyddar kulturformat som producerar hög musik från klagomål från närboende.
3. Bidrar till låga hyreskostnader i området och ökar möjligheten till 24-timmars användning.
4. Möjliggör industriella och andra jobb i innerstaden, vilket potentiellt minskar pendlingsresor.
5. Stöder NGBG-festivalen och dess lokalt producerade, radikalt inkluderande och samskapade projekt.
Nackdel
1. Det nämns föga om de uppenbara fördelarna för de stora fabrikerna i området, hur länge kommer de att finnas kvar?
2. Till ingen nytta för de många kulturella former som inte involverar hög musik efter klockan 22.00.
3. Det är tveksamt om nattklubbar och barer från Lilla Torg eller Möllan vill flytta till kulturljudzonen.
4. Enorma tomma byggnader tyder på att de är överprissatta, felaktigt utformade eller marknadsförda på fel sätt.
5. Planbestämmelsernas tillfälliga karaktär kan försvåra försäljningen av kv.Kampen till Malmö stad.
MEN...
1. Om Kulturljudzoner ska rädda nattliv från krogdöden kanske effekten skulle bli bättre om de placeras runt redan befintligt nöjesställen.
2. Kommer kommersiella intressen tränga bort möjligheter för civilsamhällets engagemang?
3. När kommer fabrikerna att flytta ut?
4. Om området förvandlas igen vart skall replokaler och verkstäder flytta?
5. Kommer Malmö Stad att köpa Kampen från MKB och bygga något värdigt?
6. Finns det någon dialog mellan parter?
Historia
Sedan 1960 sträcker sig Pågenbageriet över ett helt kvarter (Kv Lyckan) som avgränsas av Lantmannagatan, Kopparbergsgatan och Norra Grängesbergsgatan. År 2014 köpte MKB Kvarteret Kampen från Briggen för 239 miljoner kronor. Festivalen startade 2016 och bidrog till att etablera en dialog mellan de många olika aktörer och verksamheter som bedrivs i området.
När MKB ville bygga bostadsområden i Kampen 2017 var många oroliga för att det skulle leda till högre hyror och att befintliga företag i området skulle tvingas ut. Vissa aktivister skyllde festivalen för att ha anstiftat gentrifiering. Pågen betalade för advokaterna som upphävde Malmö stads beslut i domstol i mars 2019. Ingenting skulle byggas som skulle påverka Pågens verksamhet.
Fram till 2021 var Kulturljudzonen känd som NGBG av de flesta invånare (även om arabisktalande kallade den - شارع الجمعيات = sharie aljameiaat, vilket förvirrande nog översätts till - föreningsgatan). Det är ett extremt mångsidigt område, hem för musikstudior, verkstäder, föreningar, biltvättar, fabriker, trossamfund, butiker, konstgallerier, hantverksproduktion och tre alkoholtillstånd.
I september 2021 godkändes planeringsprogrammet "Sofielunds Verksamhetsområde 2040" och kulturljudzonen etableras. Här är toleransen för ljud högre än i andra delar av staden, vilket tillåter industri och kultur att ”bullra”: Så fram till 2040 borde vi kunna undvika klagomål om buller, säkerhet och trafik, vilket skulle följa med närmare boende.